1834-1903 James Abbott McNeill Whistler Art Locations   Related Paintings of James Abbott McNeil Whistler :. | Nocturne in Black and Gold | Old Battersea Bridge (mk19) | The Little white Girl | Little Red Glove | Robert,Comte de montesquiouiou-Fezensac |
Related Artists:
Peter Monamy
was an English marine painter who lived between 1681 and 1749. Peter Monamy was baptised at the church of St Botolph's-without-Aldgate, London, England, on 12 January 1681 (new style). He was the last known surviving child of Peter, or Pierre, Monamy, born 1650 in Guernsey, and his English wife, Dorothy Gilbert; and the grandson of Andre Monamy, 1612-1680, who had been a strongly committed Commonwealth Parliamentarian in Guernsey during the 1650s. Dorothy Gilbert was the daughter of James Gilbert, who was Master of the Worshipful Company of Gunmakers in 1670 and 1672. The Monamy family had been prominent merchants and residents of Guernsey since at least the 1560s, and in the Channel Islands since the 1530s. The painter's father, Pierre, had a brother named Andre, or Andrew, who was active in London as a merchant trader in salt and wool, during the late 17th and early 18th centuries. In December, 1696, Andrew Monamy, together with his cousin, Daniel Le Febvre, is described as "guardian" of the children of Peter (i.e. Pierre) Monamy, deceased. The elder Peter Monamy appears to have died in about 1685. On 3 September 1696, Peter Monamy, aged 15, was bound as an apprentice for seven years by indenture to William Clark, a former (1687) Master of the Worshipful Company of Painter-Stainers, one of London's ancient guilds of craftsmen. Clark is recorded in several capacities in the London of the late 17th century, as a constable and juryman, with premises in Thames Street, and on London Bridge, and practised as what would today be called an interior decorator, with a thriving business. House decoration comprised a wide range of activities, including the provision of paintings as overdoors, and on panelling, house murals on canvas as well as decorative sign-boards for trade establishments. William Clark died before January, 1704, when his will was proved.
KALF, Willem
Dutch Baroque Era Painter, ca.1622-1693
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).